Vad är det med den här arbetsplatsen som får alla att vissla konstant? Till och med jag har börjat nu, när jag går omkring i korridorerna, sitter i buren eller har rast. Det är en sjukdom ska ni veta.

Jag har lugnat mig lite sen i går också. Jag tog inte nyheten som en man utan som en sill (det är ett nytt uttrycck jag försöker etablera). Men nu är jag något lugnare. Papps sa til mig att inte tänka så mycket på det utan koncentrera mig på skolan i stället, så jag ska försöka göra så.

Nu ska jag jobba i 4 och en halv timma och sen bär det av till universitetet, och det är en historia i egen viktklass..